Nu har jag städat klart, känns bra när man har fått saker gjort och dagen går inte så sakta då heller. Skulle ha bytt gardiner också men det får Micke hjälpa mig med i helgen kanske.

Nu ska jag kila iväg och hämta posten

Gud vad trött och slö jag är idag. Men jag måste få lite saker gjort här hemma. Måste städa så det ser lite fint ut fast jag städar två gånger i veckan när jag känner för det. Jag tycker inte om att det ligger massa saker över allt. Då får jag nästan panik för det finns inge värre när Micke och alla hans snusdosor som ligger över allt.

Men jag kan även vara slarvig ibland och ställa saker här och där men jag tar reda på efter mig.

Jag är säker så för jag har fått tagit hand om mig själv ganska så mycket och klarat mig på egenhand då min mamma har varit inlagd på sjukhus när jag var yngre. Det har sina fördelar men det har sina nackdelar också. Jag har bott hos olika person. Fem stycken olika fram till jag var 14.  Först när jag var nyfödd fick mamma hjälp av en tjej som tog hand om mig och min syster i något år så min mamma kunde ta det lugnt. Visst min mamma tog hand om mig men hon var ofta svårt psykiskt sjuk det är därför jag har fått varit hos andra människor. Sedan så fick vi vara ibland hos en kvinna som hade massa andra barn där. Där fanns det massa regler på när man skulle sova,äta och leka. Som mest var jag och min syster där en hel sommar. Annars var det varannan helg tror ja. Sen sluta den kvinnan ha massa barn hos sig så vi fick bo hos en kompis till mamma och pappas syster. Där var vi nästan en hel sommar där hade jag det roligt. Sen efter den sommaren var slut så fick jag komma till en kvinna och man som var trevliga. Vid det laget var man ju så van att ha varit på olika ställen så man hade inte någr förväntningar eller så. Kommer ihåg att min syster sa till mig att jag skulle vara som folk och inte fjanta runt. För hon var två år äldre mig och var väll den som fick se efter mig lite. tror hon var mer nervös än mig för jag var nog bara 8 vid den tiden så jag tänkte väll inte så mycket på var jag hamnade men det gjorde nog hon. Sen när min syster dog så blev det väldigt tomt och ensamt när jag fick åka till dom men sen när jag var 14 år så träffade jag en kille som jag blev jätte kär i och hans familj tyckte jag om att vara hos så sociala ansåg nog att jag hade blvit äldre och kunde klara mig själv och hade sån stor stöd av hans familj så jag var hos dom när mamma blev sjuk. Än idag så betyder mitt ex familj jätte mycket för mig och jag är glad att dom finns där för mig fast det tog slut mellan mig och mitt ex.

På så sätt kanske jag är som jag är konstig som folk säger. För jag vet nog inte ibland hur jag ska bete mig. För jag har fått lära mig själv hur jag ska bete mig eller min syster.

Men jag är glad att mina äldre systrar finns vid min sida och min bror fast jag inte har så bra kontakt med honom.

Sen har jag en underbar pojkvän så klar<3